Spanska skolan

I fredags var det skolstart här i den sydspanska småstaden. Äldsta sonen började trean, mellansonen andra året i förskolan och lilltjejen första året i förskolan.

Vis av erfarenhet kände jag på mig att det skulle bli tufft med lilltjejens inskolning, särskilt som det inte finns någon inskolning att tala om: första dagen 9:30 till 12:00, andra dagen 9:00 till 14:00, heldag. Att hundra treåringar med tillhörande föräldrar, syskon, mor- farföräldrar, ska starta samtidigt och på samma plats gör inte saken lättare. Den ljudnivå och stress som råder varje morgon och eftermiddag är nästintill outhärdlig. Det är till och med värre än det var för mellansonen eftersom det är väldigt ont om plats runt utgången i det hus där lilltjejen går. Föräldrarna ställer sig mitt i utgången och gör det omöjligt för både föräldrar och barn att ta sig fram.

Inte nog med detta, fyra klasser med treåringar håller till i två hus med två klassrum i varje, utanför finns en betonggård med några plastmoduler att leka i. Treåringarna ska vara helt torra och kunna sköta sina toalettbesök själva. Detta var okej med mellansonen som fyller i januari, lilltjejen som inte fyller förrän i slutet av december har kissat på sig två dagar av tre. Första dagen var hon genomblöt när jag hämtade henne. Andra dagen ringde de och jag fick åka ner och byta på henne.

Äldsta sonen skulle byta både lärare och klass och fann sig i en situation där endast en annan pojke från gamla klassen hade följt med i flytten. Ingen av de bästa kompisarna. Han var riktigt ledsen när vi hämtade honom första dagen. I sonens skola anser de att det här främjar barnens sociala kompetens, vilket säkert stämmer, men eftersom barnens far och jag precis har separerat kändes upplägget långt ifrån idealiskt. Skolan hade inte heller meddelat innan hur klasserna skulle se ut för att föräldrarna inte skulle kunna klaga. Nu har vi sån tur att stora killen är stark och social person, och efter att ha sett att han ändå tyckte att det var okej efter ytterligare två dagar i skolan bestämde vi oss för att låta saken bero.

Mellansonen har sluppit byten i år, vi hade tillräckligt förra året, och verkar ganska nöjd och med det även jag.

I de här situationerna längtar man hem mer än vanligt. Till och med maken erkänner att han är mer än missnöjd med det spanska skolsystemet. Vi har dessutom spenderat över tvåtusen kronor på böcker och material, och i går fick jag en lapp om ytterligare böcker som ska inhandlas. Mat finns det från och mer i år på stora sonens skolan, men det är kö för att komma in och den kostar pengar. På småttingarna skola finns det ingen matsal. De har med sig lite frukost som jag packar varje morgon.

Jag hoppas att några svenska mammor läser detta och inser hur bra ni har det. Jag vet självklart att det finns saker som inte fungerar i det svenska skolsystemet, men det går ändå inte att jämföra med det här.

Svensk midsommar vs. San Juan

Imorse när jag inte kunde sova satt jag och googlade en kort stund på midsommarfirande i Sverige och Spanien. I grund och botten härstammar de från samma karl, Johannes döparen, men om man nu inte kan fira båda... vilket ska man då välja?!

Fördelarna med svensk svensk midsommar:

• Midsommar är väl ändå barnens högtid, och kärlekens... hur nu den kom in i bilden!? Binda kransar, klä midsommarstången, hoppa små grodorna i samlad skara.
• Sill och nypotatis smakar extra gott just denna dag, jag skulle inte drömma om att äta det en vanlig tisdag.
• Midsommarfirandet infaller alltid på en helg.
• Med allemansrättens hjälp kan man finna kärleken.

Nackdelarna:

• Det regnar alltid till midsommar, idag kan bli ett av undantagen.
• Har man otur blir man runtsläpad på en dansbana av smått berusade gubbar (talar av egen erfarenhet). 
• Örngotten blir fläckiga av de sju blommorna, och än känner jag igen som drömde om rätt karl.

Fördelarna med San Juan:

• Det är en reningsprocess - man får bada, vare sig man vill det eller ej.
• När ens önskningar brinner upp kanske de går i uppfyllelse.
• Man slipper käka sill.

Nackdelarna:

• Sent och mitt i veckan, säger min svenska sida... men sen när har det stoppat en spanjor?!

Sura tanter och okunniga expediter

Eftersom jag igår invigde mitt skrivande på Spanska hjärtan, så känns det som att jag har rätt att klaga lite nu. Egentligen vet jag inte om det bara är ett spanskt fenomen men visst är kundservicen i det här landet urusel?!

För ungefär två månader sedan köpte min man en HTC-mobiltelefon med Vodafone-kontrakt till mig på Carrefour här i El Puerto. Den har funkar jättebra men idag när jag vaknade upptäckte jag att baksidan, som stänger till om batteriet och SIM-kortet, på något sätt hade lyft sig och nu inte går att stänga till helt. Det verkar som att det ä'r de små utstickande piggarna som har böjt sig. Det konstiga är att telefonen aldrig har trillat i golvet eller på annat sätt utsatts för något som kunde skada den (förutom möjligtvis de gånger då min dotter lyckats få tag på den och under en tiondels sekund stoppat den i munnen innan jag snabbt tar den ifrån henne). I vilket fall som helst så är den paj, även om telefonen funkar som den ska i övrigt.

Nu på eftermiddagen tog så maken den med sig till Carrefour för att se vad 2års garantin, som vi antas ha, kunde göra för oss. På Carrefour hänvisade en sur tant till Vodafone med anledningen att garantin hos dem inte gäller telefonens plastfodral utan bara den tekniska delen. På Vodafone sa de små söta tjejerna, som inte har en aning om tekniken i telefonerna de säljer, att vi måste vända oss direkt till HTC eftersom de inte hade en aning. Ingen av expediterna erbjöd sig att hjälpa till och ringa till fabrikören eftersom "de ändå inte kommer att skicka en ny baksida". Nu har vi alltså behövt ta en hel timme (p.g.a. strul med datorn) till att skriva ett reklameringsbrev till HTC. Hoppas bara att vi inte får samma svar från dem. En sak är säker det var sista gången vi köper något tekniskt från Carrefour och deras sura expediter.

Spansk försommar

Vad härligt det är med spansk försommar! Jag älskar Spanien när vädret är som nu. Inte för varmt, inte för kallt, utan alldeles precis lagom. Man kan fortfarande sova gott på natten utan att behöva sätta på störande fläktar eller AC, och går man ut mitt på dan så fläktar vinden skönt. Dessutom har det senaste dagarnas regn tagit bort det jobbiga, torra dammet som skapades av värmechocken för några veckor sedan. Nu är allt plötsligt grönt och fräscht igen. Ett annat plus är naturligtvis stranden, poolerna, samt interaktionen mellan olika generationer på stadens alla uteserveringar under de ljumma sommarkvällarna.

Lathet, egoism eller bara ren idioti

Något av det som irriterar mig allra mest i Spanien är trafiken, eller kanske framför allt parkeringskaoset. Varje dag när jag hämtar lilltjejen på dagis blir jag helt galen på alla lata föräldrar som, i stället för att åka det varv runt kvarteret som enkelriktningen egentligen tvingar en till, parkera på trottoaren eller på tvärs in på den enkelriktade gatan. När de sedan har hämtat sina barn backar de, ofta mot enkelriktningen, och hindrar alla annan trafik tills de har tagit sig ut på gatan igen. Det handlar om ett litet varv runt ett kvarter och att parkera tjugo, trettio meter bort. Det är det enda som behövs för att inte ställa sig i vägen och till och med skapa fara för andra. Jag har bevittnat hur en mamma som stod parkerad på rätt sätt nästan kört på en annan mamma som backade in mot enkelriktningen. Mamman som parkerat på rätt sätt fick sig en utskällning för att hon inte hade tittat åt ett håll från vilket det inte ska komma några bilar!!

Så här såg det ut utanför dagis i går, på ena sidan:

Helt omöjligt att ta sig förbi med en vagn, eller utan också för den delen. Ser det ut så här i Sverige också? När jag påpekar de här sakerna ibland får jag ofta svaret att det är inte så konstigt att det ser ut så här när det inte finns tillräckligt med parkeringsplatser. Jag påpekar då att det visst finns parkeringsplatser men kanske inte precis exakt utanför dörren till affären, dagiset, skolan etc som man ska till. Jag brukar då mötas av erkännande leenden och ett "jo, det har du nog rätt i."

Väderleksprognoser

När jag bodde i Spanien kunde jag aldrig riktigt förstå varför alla hemifrån var så intresserade av vädret.

- Hur är vädret? var den ständiga frågan när familjen ringde.
- Sol! var oftast svaret.

Nu förstår jag... det är maj och kallt i södra Sverige, riktigt höstrusk.

Snart två månader i Sverige och även jag har utvecklat ett beroende för väderleksprognoser.

Kommer våren nu tro?

Onsdag
19 maj

Torsdag

20 maj

Fredag

21 maj

 

Lördag
22 maj

Söndag

23 maj

Måndag

24 maj

 Tisdag

25 maj

Onsdag

26 maj

Torsdag
27 maj

 

Spansk mat

Något som jag har anpassat mig mycket väl till i Spanien är matkulturen. Jag älskar maten, sättet att umgås runt maten, alla tapasbarer ... Men något som jag aldrig har lärt mig att äta är den här lilla läckerheten:

När våren kommer till södra Spanien är det snigeltid. De säljs i nät eller stora hinkar i fruktaffärer eller små stånd på gatan. De äts helst ur glas med rikligt med buljong som man sörplar i sig. Min make älskar den här traditionen och äter sniglar så ofta han kan. Själv sitter jag bredvid och lider av både sörplandet och de små maskliknande varelserna som slinker ner i makens mage.

Gräset är alltid grönare på andra sidan, eller?

I en kommentar till förra inlägget, om vad man saknar med Sverige, ställde Caroline frågan: 

Vad saknar man om man är där (dvs. Sverige) utav det vi har här? 

Jag, som i skrivande stund har valt att bo i Sverige kände mig onekligen manad att försöka svara på denna fråga. Inte en helt enkelt uppgift, inte minst för att jag relativt nyligen (cirka en månad sedan) flyttade tillbaka "hem" och således fortfarande ännu inte drabbats av den där otrevliga "komma bort"-känslan som ofta drabbar oss nordbo till hösten.

Det mest påtagliga, oavsett vart man flyttar, är vännerna. Jag saknar mina spanska hjärtan jättemycket, men som tur är finns det nu ett flertal kommunikationsvägar, oavsett var man bor. Jag är tacksam för att jag inte föddes på 1800-talet, för hur i hela fridens namn skulle jag ha klarat mig utan Internet.

Inte helt oväntat saknar jag den spanska frukosten. Att gå till en bar, sätta sig på en uteservering (10 av årets 12 månader) och beställa en tostada med café con leche. Det är livskvalitet det, om ni frågar mig! Förutom att kaffet är så underbart gott, är det en lyx att ha råd att äta frukost ute nästan alla veckans dagar. Och för att inte tala om bordsservering... jag tänkte på det senast häromdagen när jag var på Lilla torg och fikade med min pappa... hur mycket dyrbar fikatid man i Sverige lägger på att stå i kö. Inte finns det bordsservering på caféerna inte, men de har fortfarande mage att ta 30-40 kronor för en latte (kakor och mackor ska vi inte ens prata om). Sverige är dyrt!

Även bio, att hyra film, etc. är betydligt mer tilltalande rent prismässigt i Spanien. Sen är det tyvärr inte en höjdare att "alla talar spanska" eller det begränsade utbudet i videobutiken. Mannen saknar dock spansk film, eller rättare sagt amerikanska actionrullar på spanska.

Vädret naturligtvis, men jag har valt att förneka denna faktor. Fast jag ser på mina vänners bloggar och Facebookprofiler (tackar igen för Internet) att det är 30 grader och sol, väljer jag att tro att det idag regnar på dem med. Ni som bor utomlands har väl inte missat att det är Valborgsmässoafton idag. Det borde väl räcka för att förstå att hösten har kommit till Sverige. Är det för mycket begärt att något år få fint väder på t.ex. Valborg, Midsommar... eller någon annan "högtid" som ska firas utomhus? Fast å andra sidan har jag fortfarande ganska färska minnen från den 4-5 månaderna som det regnade, utan uppehåll,  i Spanien i vintras, väggarnas fuktfläckar, tvätten som aldrig torkade, etc.

Utöver detta kan jag från tid till annan sakna; el tapeo och friterade fisk, främlingar som faktiskt ler mot en på gatan (fast det räcker med det), pulsen, TV-tiderna och stranden (fast nu är det ju inte givet att man bor nära havet bara för att man bor i Spanien). Vi gick en lång promenad i helgen och passade på att ta en tur förbi Ribban. Plötsligt inser man vilken paradisisk strand vi hade 5 minuters gångavstånd till tidigare. Inte här dock, här når vattnet mes lite tur en upp till låren. Vill man har djupare vatten får man akta sig så man inte surrar in sig i en herrans massa tång. Fast sen ska det tilläggas att det finns otroligt vackra stränder här med... med inte på 5 minuters gångavstånd.

Nu får det räcka för denna gången. Jag är fortfarande in den fas där jag ser en hel del fördelar med Sverige, och där tänker jag förbli... ett bra tag till hoppas jag.

Trevlig Valborg på er! Själv ska jag tillbringa kvällen huttrandes vid ett bål... det är Sverige det ; )

Vad jag saknar i dag

När man bor så här ett par mil hemifrån kan det ibland hända att man saknar något av det man lämnat bakom sig. Objekten för ens längtan kan ändras från dag till dag, förutom då släkt och vänner, och i dag saknar jag:

- Tussilago och vitsippor. - Den svenska våren, finns det något vackrare?

- Skolmatsal. -En del av skolorna i staden vi bor i har matsal, inte mina söners. De skolor som har matsal har inte heller plats för alla barn utan man får söka till den och maten är inte gratis. Just nu skulle jag ge vad som helst för att vinna den tid det tar att laga lunch varje dag.

- Välling och pepparrotsost. - Det finns inte i Ikeas sortiment.

Vad saknar ni?

Ikeas betydelse för utlandssvensken

I går var det smygpremiär för Ikea i Jerez. Medlemmar i Ikea-family, som bor i området, hade bjudits in att handla i butiken fem dagar innan den offentliga invigningen. Jag hade turen att bli medbjuden av en annan av skribenterna på den här bloggen, och det var nästan med lite pirr i magen som jag åkte till det blå-gula komplexet i går vid elvatiden.

Ikea representerar för många av oss utlandssvenskar inte bara patriotisk stolthet, med allt det gul-blå och alla svenska namn, utan också ett kylskåp fyllt med svenska nödvändigheter. I går gjorde jag av med lika mycket pengar på mat som på pryttlar, och min vän och jag tittade njöt på kyldisken och konstaterade att årets midsommarfest inte kommer att sakna minsta detalj.

Jag älskar spansk mat. Jag älskar att gå ut och äta i Spanien, umgås på tapasbarer, men att veta att jag nu har tio minuter till en svensk mataffär gör mig lycklig. Från och med nu kommer mina ägg aldrig mer att sakna kaviar!!!

Spanska pärlor

I torsdags var jag och familjen på besök i en av de små kuststäderna som ligger här i närheten, Chipiona. Till den här delen av sydkusten har massturismen inte nått fram och de här små städerna är genuint spanska. Vi åt gott, gick en promenad längsmed stranden och drack kaffe på en chiringuito, strandbar, medan barnen lekte i sanden. Chipiona är inte bara känt för sin fina strand utan även för att vara den stad där Rocío Jurado, en av Spaniens mest kända sångerskor, föddes och nu även ligger begravd.

Om ni har vägarna förbi är Chipiona helt klart värt ett besök.

Svenskspanska hjärtan i samverkan

Mitt första inlägg i denna vår nya blogg där det ska pratas om Spanien, Sverige, spajorerna och svenskarna, och kanske något mer. Det är ett ämne som aldrig tycks sina när vi svenska spanjorskor (var det så vi kallade det?) träffas. I morgon till exempel ska jag försöka skriva in yngsta barnet på en skola. Jag måste personligen gå till skolan med papper som jag först har hämtat, på samma skola, och sedan fyllt i hemma. Detta kan bara göras mellan 9 och 10 tre dagar i veckan. Men jag måste säga att det hela ändå har moderniserats: nu slipper man springa till skatteverket och folkbokföringen, de uppgifterna hämtar skolverket själva. Tack och lov, för ett besök i kommunhuset tar minst ett par timmar och har man riktig otur får man inte ens med sig det man ska ha utan måste tillbaka nästa dag.

Det är såna saker som man kan prata om, och gnälla över, hur mycket som helst. Men det finns många andra saker som man är innerligt glad över att ha fått lära sig av Spanien och spanjorerna, som att att improvisera och ta för sig lite mer. Det är minsann ingen som tränger sig före mig i bankkön längre.

Jag hoppas att detta kommer att bli ett bra forum för utbyte av erfarenheter, bra som dåliga, och att många kommer att hitta hit till oss med Spanska hjärtan.

Spansk frukost

Jag kikade precis in på en annan "utlandssvenskas" blogg, Karlavagnen, bosatt länge upp i Spanien. I el ombligo del mundo kanske man skulle kunna säga, eller i alla fall Spaniens mitt punkt - Madrid. Där hittade jag detta inlägg som handlar om spansk frukost, eller frukost generellt.

Jag älskar... vänta låt mig få utveckla det... älskar spansk frukost. Tostada con aciete & tomate (vem trodde att jag skulle vänja mig vid tomat och olja på morgonmackorna) är ljuvligt, men framförallt det spanska kaffet. Jag kommer sakna det spanska kaffet på den lokala baren - jag kommer sakna frukost ute.

Kanske lika bra att ni, eventuella framtida läsare, också blir invigda. Jag ska lämna Spanien - tar mitt pick och pack (inklusive mannen) och flyttar hem till Sverige om lite mer än en vecka. Därmed blir jag den på Spanska hjärtan som får i uppgift att lyfta fram frågeställningarna ur ett svenskt perspektiv... typ.

Fast vart jag än befinner mig så blir det nog alltid ut mitt perspektiv...

You know you lived in Spain when...

1. You think adding lemonade, fanta or even coke to red wine is a good idea.
2. You can't get over how early bars & clubs shut back home - surely they're shutting just as you should be going out?
3. You aren't just surprised that the plumber/decorator has turned up on time, you're surprised he turned up at all.
4. You've been part of a botellon.
5. You think it's fine to comment on everyone's appearance. And to openly stare at strangers.
6. Not giving every new acquaintance dos besos seems so rude.
7. You're shocked by people getting their legs out at the first hint of sun - surely they should wait until at least late June?
8. On msn you sometimes type 'jajaja' instead of 'hahaha'
9. You think that aceite de oliva is a vital part of every meal. And don't understand how anyone could think olive oil on toast is weird.
10. You're amazed when TV ad breaks last less than half an hour, especially right before the end of films.
11. You forget to say please when asking for things - you implied it in your tone of voice, right?
12. You love the phenomenon of giving 'toques' - but hate explaining it in English
13. You don't see sunflower seeds as a healthy snack - they're just what all the cool kids eat.
14. You know what a pijo is and how to spot one.
15. Every sentence you speak contains at least one of these words: 'bueno,' 'coño,' 'vale,' 'venga,' 'pues nada'...
16. You know what a 'resaca' is.
17. You know how to eat boquerones.
18. A bull's head on the wall of a bar isn't a talking point for you, it's just a part of the decor.
19. You eat lunch after 2pm & would never even think of having your evening meal before 9.
20. You know that after 2pm there's no point in going shopping, you might as well just have a siesta until 5 when the shops re-open.
21. If anyone insults your mother, they better watch out...
22. You know how to change a bombona. And if you don't, you were either lazy or lucky enough to live somewhere nice.
23. It's not rude to answer the intercom to your flat by asking 'Quien?'
24. You don't accept beer that's anything less than ice-cold.
25. You know Bimbo isn't a slutty woman, it's a make of 'pan de molde' (which, incidentally, isn't mouldy).
26. The sound of mopeds in the background is the soundtrack to your life.
27. You know that the mullet didn't just happen in the 80s. It is alive and well in Spain.
28. You know the difference between cojones and cajones, tener calor and estar caliente, bacalao and bakalao, pollo and polla, estar hecho polvo and echar un polvo...and maybe you learned the differences the hard way!
29. On some Sunday mornings you sometimes have breakfast before going to bed, not after you get up
30. You don't see anything wrong with having a couple of beers before lunch if you feel like it.
31. Floors in certain bars are an ideal dumping ground for your colillas, servilletas etc. Why use a bin?!
32. You see clapping as an art form, not just a way to express approval.
33. You know ensaladilla rusa has nothing to do with Russia.
34. When you burst out laughing every time you see a Mitsubishi Pajero
35. You have friends named Jesus, Jose Maria, Maria Jose, Angel, maybe even Inmaculada Concepcion...
36. You know that 'ahora' doesn't really mean now. Hasta ahora, ahora vuelvo...etc
37. When you make arrangements to meet friends at 3, the first person turns up at 3.15...if you're lucky!
38. Central heating is most definitely a foreign concept. In winter, you just huddle around the heater under the table & pull the blanket up over your knees...and sleep with about 5 blankets on your bed!
39. When you laugh, you don't laugh your head off - te partas de risa.
40. Aceite de oliva is 'muy sano', of course. So you help yourself to a bit more.
41. When women think that clear bra straps are in fact invisible.
42. When it's totally normal for every kitchen to have a deep-fat fryer but no kettle.
43. Te cagas en la leche....
44. To avoid that cheap Eristoff vodka you have to ask for 'un esmirnoff'.
45. When you know what a guiri is / have been called one.
46. When you add 'super' in front of any adjective for emphasis.
47. Blonde girls actually start to think their name is 'rubia'.
48. When you accept that paying with a 50 euro note is going to get you a dirty look if you're buying something that costs less than 40 euros
49. If something is great, it's 'de puta madre'
50. You can eat up to 5 times a day - first breakfast, 2nd breakfast around 11.30, almuerzo, merienda, cena.
51. You know the jingle for Los Cuarenta Principales...
52. If you see someone wearing a T-shirt with something written on it in English, you can almost guarantee it won't make sense.
53. When you go into a bank/bakery etc, it's standard practice to ask 'Quien es la ultima?'
54. Who needs a dryer when you have a washing line outside the window of your apartment?
55. You know what 'marcha' and 'juerga' are.
56. You are more likely to call your friends tio/a, nena, chaval, macho or even tronco than their real name.
57. Love it or hate it, you can't escape reggaeton.
58. You answer the phone by saying 'Yes', (well, or 'Tell me') and when identifying yourself you say 'I'm...' not 'It's...'. But when you try those tactics back home, everyone thinks you're mad or rude!
59. You carry on buying UHT milk when you get back home and your friends think this is disgusting but you can't understand their point of view.
60. Jamon, jamon y mas jamon....
61. If you eat a lot of something, you're not going to 'turn into' it, you're going to 'get the face of it,' e.g 'te vas a poner cara de chocolate.' Somehow a lot more amusing!
62. Drinking coffee out of a glass is entirely normal
63. 'Son las nueve, las ocho en Canarias' is how you are used to hearing radio DJs announce the time.
64. You've been to your local town's feria/fiesta/semana santa.

Enligt önskemål från Karin har denna lista fått ytterligare en punkt:

Man har lärt sig att "Don Simon" på sin höjd får användas till matlagning.

Här kommer ett litet första inlägg från mig, en av oss "svenska spanjorskor" eller kanske rättare sagt "spanska svenskor". Jag tycker att Malins förslag på namn - Spanska hjärtan - känns helt rätt och jag ser fram emot att delta i och få läsa andras inlägg på den här gemensamma bloggen. Många av oss har nog ett stort behov av att få "älta" och bolla våra upplevelser och känslor som utlandssvenskor och detta kan säkert bli ett lyckat forum för just detta ändamål. Jag är ganska säker på att vi kan få igång intressanta diskussioner, eller vad tror ni?
Själv kan jag från och till känna mig lite vilsen och mår oftast betydligt bättre när jag fått prata av mig med andra i ungefär samma situation.

"No matter where I live, I will always miss where I am not..."

Kram på er!