Svensk midsommar vs. San Juan

Imorse när jag inte kunde sova satt jag och googlade en kort stund på midsommarfirande i Sverige och Spanien. I grund och botten härstammar de från samma karl, Johannes döparen, men om man nu inte kan fira båda... vilket ska man då välja?!

Fördelarna med svensk svensk midsommar:

• Midsommar är väl ändå barnens högtid, och kärlekens... hur nu den kom in i bilden!? Binda kransar, klä midsommarstången, hoppa små grodorna i samlad skara.
• Sill och nypotatis smakar extra gott just denna dag, jag skulle inte drömma om att äta det en vanlig tisdag.
• Midsommarfirandet infaller alltid på en helg.
• Med allemansrättens hjälp kan man finna kärleken.

Nackdelarna:

• Det regnar alltid till midsommar, idag kan bli ett av undantagen.
• Har man otur blir man runtsläpad på en dansbana av smått berusade gubbar (talar av egen erfarenhet). 
• Örngotten blir fläckiga av de sju blommorna, och än känner jag igen som drömde om rätt karl.

Fördelarna med San Juan:

• Det är en reningsprocess - man får bada, vare sig man vill det eller ej.
• När ens önskningar brinner upp kanske de går i uppfyllelse.
• Man slipper käka sill.

Nackdelarna:

• Sent och mitt i veckan, säger min svenska sida... men sen när har det stoppat en spanjor?!

Sura tanter och okunniga expediter

Eftersom jag igår invigde mitt skrivande på Spanska hjärtan, så känns det som att jag har rätt att klaga lite nu. Egentligen vet jag inte om det bara är ett spanskt fenomen men visst är kundservicen i det här landet urusel?!

För ungefär två månader sedan köpte min man en HTC-mobiltelefon med Vodafone-kontrakt till mig på Carrefour här i El Puerto. Den har funkar jättebra men idag när jag vaknade upptäckte jag att baksidan, som stänger till om batteriet och SIM-kortet, på något sätt hade lyft sig och nu inte går att stänga till helt. Det verkar som att det ä'r de små utstickande piggarna som har böjt sig. Det konstiga är att telefonen aldrig har trillat i golvet eller på annat sätt utsatts för något som kunde skada den (förutom möjligtvis de gånger då min dotter lyckats få tag på den och under en tiondels sekund stoppat den i munnen innan jag snabbt tar den ifrån henne). I vilket fall som helst så är den paj, även om telefonen funkar som den ska i övrigt.

Nu på eftermiddagen tog så maken den med sig till Carrefour för att se vad 2års garantin, som vi antas ha, kunde göra för oss. På Carrefour hänvisade en sur tant till Vodafone med anledningen att garantin hos dem inte gäller telefonens plastfodral utan bara den tekniska delen. På Vodafone sa de små söta tjejerna, som inte har en aning om tekniken i telefonerna de säljer, att vi måste vända oss direkt till HTC eftersom de inte hade en aning. Ingen av expediterna erbjöd sig att hjälpa till och ringa till fabrikören eftersom "de ändå inte kommer att skicka en ny baksida". Nu har vi alltså behövt ta en hel timme (p.g.a. strul med datorn) till att skriva ett reklameringsbrev till HTC. Hoppas bara att vi inte får samma svar från dem. En sak är säker det var sista gången vi köper något tekniskt från Carrefour och deras sura expediter.

Spansk försommar

Vad härligt det är med spansk försommar! Jag älskar Spanien när vädret är som nu. Inte för varmt, inte för kallt, utan alldeles precis lagom. Man kan fortfarande sova gott på natten utan att behöva sätta på störande fläktar eller AC, och går man ut mitt på dan så fläktar vinden skönt. Dessutom har det senaste dagarnas regn tagit bort det jobbiga, torra dammet som skapades av värmechocken för några veckor sedan. Nu är allt plötsligt grönt och fräscht igen. Ett annat plus är naturligtvis stranden, poolerna, samt interaktionen mellan olika generationer på stadens alla uteserveringar under de ljumma sommarkvällarna.

Lathet, egoism eller bara ren idioti

Något av det som irriterar mig allra mest i Spanien är trafiken, eller kanske framför allt parkeringskaoset. Varje dag när jag hämtar lilltjejen på dagis blir jag helt galen på alla lata föräldrar som, i stället för att åka det varv runt kvarteret som enkelriktningen egentligen tvingar en till, parkera på trottoaren eller på tvärs in på den enkelriktade gatan. När de sedan har hämtat sina barn backar de, ofta mot enkelriktningen, och hindrar alla annan trafik tills de har tagit sig ut på gatan igen. Det handlar om ett litet varv runt ett kvarter och att parkera tjugo, trettio meter bort. Det är det enda som behövs för att inte ställa sig i vägen och till och med skapa fara för andra. Jag har bevittnat hur en mamma som stod parkerad på rätt sätt nästan kört på en annan mamma som backade in mot enkelriktningen. Mamman som parkerat på rätt sätt fick sig en utskällning för att hon inte hade tittat åt ett håll från vilket det inte ska komma några bilar!!

Så här såg det ut utanför dagis i går, på ena sidan:

Helt omöjligt att ta sig förbi med en vagn, eller utan också för den delen. Ser det ut så här i Sverige också? När jag påpekar de här sakerna ibland får jag ofta svaret att det är inte så konstigt att det ser ut så här när det inte finns tillräckligt med parkeringsplatser. Jag påpekar då att det visst finns parkeringsplatser men kanske inte precis exakt utanför dörren till affären, dagiset, skolan etc som man ska till. Jag brukar då mötas av erkännande leenden och ett "jo, det har du nog rätt i."

Väderleksprognoser

När jag bodde i Spanien kunde jag aldrig riktigt förstå varför alla hemifrån var så intresserade av vädret.

- Hur är vädret? var den ständiga frågan när familjen ringde.
- Sol! var oftast svaret.

Nu förstår jag... det är maj och kallt i södra Sverige, riktigt höstrusk.

Snart två månader i Sverige och även jag har utvecklat ett beroende för väderleksprognoser.

Kommer våren nu tro?

Onsdag
19 maj

Torsdag

20 maj

Fredag

21 maj

 

Lördag
22 maj

Söndag

23 maj

Måndag

24 maj

 Tisdag

25 maj

Onsdag

26 maj

Torsdag
27 maj

 

Spansk mat

Något som jag har anpassat mig mycket väl till i Spanien är matkulturen. Jag älskar maten, sättet att umgås runt maten, alla tapasbarer ... Men något som jag aldrig har lärt mig att äta är den här lilla läckerheten:

När våren kommer till södra Spanien är det snigeltid. De säljs i nät eller stora hinkar i fruktaffärer eller små stånd på gatan. De äts helst ur glas med rikligt med buljong som man sörplar i sig. Min make älskar den här traditionen och äter sniglar så ofta han kan. Själv sitter jag bredvid och lider av både sörplandet och de små maskliknande varelserna som slinker ner i makens mage.

Gräset är alltid grönare på andra sidan, eller?

I en kommentar till förra inlägget, om vad man saknar med Sverige, ställde Caroline frågan: 

Vad saknar man om man är där (dvs. Sverige) utav det vi har här? 

Jag, som i skrivande stund har valt att bo i Sverige kände mig onekligen manad att försöka svara på denna fråga. Inte en helt enkelt uppgift, inte minst för att jag relativt nyligen (cirka en månad sedan) flyttade tillbaka "hem" och således fortfarande ännu inte drabbats av den där otrevliga "komma bort"-känslan som ofta drabbar oss nordbo till hösten.

Det mest påtagliga, oavsett vart man flyttar, är vännerna. Jag saknar mina spanska hjärtan jättemycket, men som tur är finns det nu ett flertal kommunikationsvägar, oavsett var man bor. Jag är tacksam för att jag inte föddes på 1800-talet, för hur i hela fridens namn skulle jag ha klarat mig utan Internet.

Inte helt oväntat saknar jag den spanska frukosten. Att gå till en bar, sätta sig på en uteservering (10 av årets 12 månader) och beställa en tostada med café con leche. Det är livskvalitet det, om ni frågar mig! Förutom att kaffet är så underbart gott, är det en lyx att ha råd att äta frukost ute nästan alla veckans dagar. Och för att inte tala om bordsservering... jag tänkte på det senast häromdagen när jag var på Lilla torg och fikade med min pappa... hur mycket dyrbar fikatid man i Sverige lägger på att stå i kö. Inte finns det bordsservering på caféerna inte, men de har fortfarande mage att ta 30-40 kronor för en latte (kakor och mackor ska vi inte ens prata om). Sverige är dyrt!

Även bio, att hyra film, etc. är betydligt mer tilltalande rent prismässigt i Spanien. Sen är det tyvärr inte en höjdare att "alla talar spanska" eller det begränsade utbudet i videobutiken. Mannen saknar dock spansk film, eller rättare sagt amerikanska actionrullar på spanska.

Vädret naturligtvis, men jag har valt att förneka denna faktor. Fast jag ser på mina vänners bloggar och Facebookprofiler (tackar igen för Internet) att det är 30 grader och sol, väljer jag att tro att det idag regnar på dem med. Ni som bor utomlands har väl inte missat att det är Valborgsmässoafton idag. Det borde väl räcka för att förstå att hösten har kommit till Sverige. Är det för mycket begärt att något år få fint väder på t.ex. Valborg, Midsommar... eller någon annan "högtid" som ska firas utomhus? Fast å andra sidan har jag fortfarande ganska färska minnen från den 4-5 månaderna som det regnade, utan uppehåll,  i Spanien i vintras, väggarnas fuktfläckar, tvätten som aldrig torkade, etc.

Utöver detta kan jag från tid till annan sakna; el tapeo och friterade fisk, främlingar som faktiskt ler mot en på gatan (fast det räcker med det), pulsen, TV-tiderna och stranden (fast nu är det ju inte givet att man bor nära havet bara för att man bor i Spanien). Vi gick en lång promenad i helgen och passade på att ta en tur förbi Ribban. Plötsligt inser man vilken paradisisk strand vi hade 5 minuters gångavstånd till tidigare. Inte här dock, här når vattnet mes lite tur en upp till låren. Vill man har djupare vatten får man akta sig så man inte surrar in sig i en herrans massa tång. Fast sen ska det tilläggas att det finns otroligt vackra stränder här med... med inte på 5 minuters gångavstånd.

Nu får det räcka för denna gången. Jag är fortfarande in den fas där jag ser en hel del fördelar med Sverige, och där tänker jag förbli... ett bra tag till hoppas jag.

Trevlig Valborg på er! Själv ska jag tillbringa kvällen huttrandes vid ett bål... det är Sverige det ; )